Svenska avloppsreningsverk står inför betydande utmaningar i samband med omställningen mot ett hållbart och cirkulärt samhälle. Hur slam ska hanteras utgör en central aspekt, särskilt med avseende på fosforåtervinning som kan ersätta en del av mineralgödselbehovet inom lantbruket. Samtidigt medför ökade krav på lägre halter av föroreningar i slammet och skärpta reningskrav för avloppsvatten, som i vissa fall kan medföra att mer föroreningar hamnar i slammet, att direkt spridning av slam på åkermark blir alltmer utmanande. Hantering av restprodukter, lukt och utsläpp av växthus- gaser är ytterligare faktorer som motiverar behovet av modifierade och innovativa slambehandlingsmetoder.

I senaste numret av tidningen Vatten - Tidskrift för vattenvård som ges ut av Föreningen Vatten, beskriver Aleksandra Lazic, utvecklingsingenjör på Rosagsvatten, den studie som låg bakom beslutet att implementera pyrolysteknik för behandling av avloppsslam vid Margretelunds avloppsreningsverk i Åkersberga, Sverige. Analysen omfattar jämförelse av olika slambehandlingsmetoder med fokus på energieffektivitet, resursåtervinning, miljöpåverkan, ekonomiska aspekter och marknadspotential där framtida krav på kvaliteten hos avloppsvattenprodukter som används på åkermark samt på recirkulation av växtnäringsämnen utgör nyckelfaktorer.

I samma tidning finns ett reportage från när Christian Hagelberg, som tilldelades Kemirapriset 2022 för sina framstående insatser och akademiska prestationer inom kemiteknik och vattenrening, var på Margretelunds avloppsreningsverk på studiebesök. Besöket var en del av hans arbete med att utforska innovativa metoder för att hantera orötat avloppsslam och förstå den praktiska tillämpningen av modern teknik inom vattenrening. Läs på sidorna 198-199.