Roslagsvatten är det första bolaget inom vatten och avlopp i Sverige att ta pyrolysteknik i drift i full skala på ett reningsverk. Sedan den första april är produktionen av biokol igång.

- Vår första container med biokol har lämnat anläggningen och kommer att spridas på åkermark som gödsel- och jordförbättringsmedel. Just nu tas flera prover inom prestandaprovtestet för att följa upp kvaliteten på biokolet, säger Aleksanda Lazic, projektledare för arbetet med pyrolys och utvecklingsingenjör på Roslagsvatten.

Proverna som tas ska visa graden av kvalitet på bland annat biokolet, pyrolysvattnet och de rökgaser som bildas i processen. Prestandaprovet kommer också att ge svar på hur mycket vatten och el som förbrukas.

På bilderna, från vänster: Fredrik Vestlin, driftingenjör, Erik Lundgren, drifttekniker, båda Roslagsvatten.

Hink med biokol.

Mikael Asp, drifttekniker pyrolys Roslagsvatten. 

Uppfyllt kraven i Klimatklivet

Att produktionen av biokol nu är igång innebär att Roslagsvatten har levt upp till de krav som ställs inom ramen för Klimatklivet.

- Anläggningen är på plats och där producerar vi nu biokol. Det innebär att vi har säkrat och uppfyllt de krav som Naturvårdsverket ställer för investeringsstöd via Klimatklivet, säger Aleksandra Lazic.

Klimatklivet är ett investeringsstöd från Naturvårdsverket för åtgärder som minskar utsläpp av växthusgaser. Roslagsvatten beviljades 53,3 miljoner kronor i stöd för att bygga det nya reningsverket i Margretelund.

- Med vår nya pyrolysanläggning tar vi på Roslagsvatten ett viktigt steg mot en mer hållbar och resurssmart hantering av avloppslam, säger Ida Mattfolk, projektledare för byggnationen av nytt reningsverk.

Det statliga klimatinvesteringsstödet möjliggör en total investering på 133,8 miljoner kronor och bidrar till en minskning av utsläppen av växthusgaser. 

Om pyrolys som klimatnytta

Pyrolys innebär att slam, som är restprodukten som blir kvar när avloppsvattnet har renats, torkas och hettas upp till 650 grader i en syrefri miljö. Eftersom ingen förbränning sker omvandlas slammet istället till slambiokol, värme och gas.

Eftersom pyrolysprocessen binder kol i biokolet och därmed skapar en kolsänka, samtidigt som utsläpp av lustgas och metan från lagring och spridning uteblir, leder processen till kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser. Detta innebär en tydlig klimatnytta.