Ett modernt reningsverk i framkant

I Margretelund, Österåkers kommun, står ett av Sveriges mest moderna och hållbara reningsverk klart år 2027. Här kombineras avancerade reningsmetoder med en spännande arkitektur, samtidigt som anläggningen blir tillgänglig för allmänheten. Reningsverket smälter harmoniskt in i skärgårdsmiljön och ovanpå verket planeras en miljöpark.

– Ett av de unika inslagen är att vi planerar för att öppna upp anläggningen för allmänheten. Området kommer omges av en stor park där de boende och andra intresserade kan vistas. Själva reningsprocesserna kommer att vara dolda under marken. Här ska avloppsvatten från över 50 000 hushåll från Vaxholm och Österåker renas, förklarar Ida Brännström, projektledare för Österåkers och Vaxholms nya avloppsrening.

Reningsverket utformas för att harmonisera naturligt med skärgården och tar hänsyn till Roslagens unika natur, kultur och historia. Här används toppmodern teknik för att säkerställa att det utgående vattnet är rent och klart, vilket gynnar naturen och det känsliga ekosystemet i Österåker. Vid driftstart kommer det gamla reningsverket att rivas. Byggkostnaden för anläggningen uppgår till 1,2 miljarder kronor, och byggnadsarbetet har påbörjats under hösten 2023.

– Det nya reningsverket har många fördelar där fokus ligger på förbättrade reningsprocesser, energiproduktion och energianvändning, samt på själva utformningen av anläggningen. Stora delar av taket kommer till exempel att täckas med solpaneler, berättar Brännström och fortsätter:

– Vi har infört ledande vattenreningsteknik under projektets gång, vilket innebär att vattnet silas för att bli renare än någonsin.

Tidigare har slamhanteringen orsakat problem med lukt i närområdet, men med den nya slambehandlingstekniken kommer både lukt och mängden slam att minimeras. Och när mängden slam minskar så minskar även transporterna.

– Slammet är det som blir kvar efter reningen av vattnet som kommer till avloppsreningsverket från samhället. Målet är att skilja ut näringsämnena från avloppsvattnet för att kunna återanvända dem på åkermarkerna. Problemet har varit att andra föroreningar ofta hamnar i processen. Med den nya tekniken kan vi dock avlägsna en stor del av det som kan vara skadligt för jordbruket och istället fokusera på det som är gynnsamt, som fosfor och kväve. Detta är ännu ett steg mot ett hållbart kretslopp, avslutar Brännström.

Bild